Mina Fina Underbara...

♥♥♥

♥♥♥ ♥♥♥ ♥♥♥

♥♥♥ ♥♥♥ ♥♥♥

♥♥♥

---

Klockan 11:23

---

Åhhhhh NOSTALIGiiii!
 
Jag tvättar alla babykläder i tvättstugan nu. För exakt 6 år sen var det nu 20 minuter kvar till vår lilla skatt kom ut till oss, sifferbandet som dem satte på hennes ben och som matchade mitt band på handleden föll av och vi hittade det aldrig igen... =( Lite tråkigt, MEN VET NI VAD???!!!!!! Jag återfann det IDAG på hennes födelsedag 6 ÅR (!) senare i tvättmaskinen nu när jag tvättar rent babykläderna åt hennes lillasyster, MEN är inte det ett mirakel? Helt otroligt vad lycklig jag blir! =)

Jag tror på sånt här ödet, slumpen, mirakel, det onaturliga, det övernaturliga, ja, kalla det vad som helst... MEN sånt tror jag på... jag har för många upplevelser och övertygelser genom livet för att säga nått annat. =)

Som med mamma, den 18 april fyllde hon år, varken hennes bror eller pappa hörde av sig (min älskade mormor som höll ihop familjen dog för 8 år sen), visst, överraskade blev vi kanske inte, men att ingen av dem hört av sig efter det är ju helt galet... Mamma är den som tänker på ALLA, hon skickar vykort till ALLA sina 11 kusiner, sina mostrar och konkalongen på födelsedagar, jular, påskar.. Hon är den FINASTE & GULLIGASTE kvinnan någonsin! Mamma var självklart djupt besviken, arg och ledsen över detta och har inte gått in och handlat i affären där morbror jobbar eller ringt någon av dem pga av det som skett, jag förstår henne.

På morsdag åkte mamma för att sätta en blomma på mormors grav och såg en bekant bakdel av en herre som också var påväg åt samma håll. JA, det var ju självklart min morbror hon träffade (31 maj)... jag sa det till henne när hon berättade för mig -  Det är ödet mamma, det är ju mormor som såg till att ni var på kyrkogården samtidigt!!! - Ja, det kanske är så ändå. sa hon. Hon hade frågat vad fankens han höll på med och han hade svarat att - Ja, jag glömde att ringa på din födelsedag och sen så vågade jag inte ringa... Han menade att han skämdes. - Ja, nu förväntar du dig väl en jättepresent efter det här? sa han. PUCKO!!!
Min mamma är inte den som öppnar käften ofta och nu står han och påstår att hon skulle vara den som surar och gnäller för att han inte ringde på hennes födelsedag? Det är väl det MINSTA man kan göra när någon fyller år, särskilt ens egna syster... ? Jag tycker faktiskt inte heller att ett SMS som gratulation är OK när ens "nära" fyller år, det är ju löjligt!  Ren skär slöhet kallar jag det! 

Så... Jag tror att det var min lilla söta mormor som satte ner foten och såg till att gubben var på plats på kyrkogården samtidigt som mamma på morsdag. BRA GJORT krutgumman! =) Och efter att dem träffats kom deras enda kvarlevande gamla moster dit också för att sätta en blomma på min gammelmormor Theas grav. Hmmmm? Hon frågade om dem 2 hade bestämt träff innan? Haha ÖDET?, absolut!