♥ När Nelia Kom Till Världen...
2009-07-26 @ 19:37:56
Nu har jag äntligen skrivit vår förlossningsberättelse.
Jag åkte in till BB redan i vecka 32 för att sammandragningarna var så kraftiga och värkarna gjorde sig påminda. Jag fick ligga inne i 2 nätter, men sen lugnade det dock ner sig rejält i 2 veckor... Men sen börjades det igen. Jag åkte ut och in för kontroller, jag blev sjuk i vad vi tror kan ha varit luftrörskatarr vilket resulterade i att jag hade svårt att andas, hostade jättemycket och kroppen vart utmattad av alltsammans. Jag fick till slut en tid för igångsättning fredagen den 17 juli, 6 dagar före BF. Dagarna gick och dagen för min igångsättning närmade sig... Jag fick kalla fötter, jag ville inte bli igångsatt, jag är ju en av dem som till 100& litar på att min kropp klarar av en förlossning själv (med lite hjälp av lustgas precis som förra gången)så jag ringde till läkaren dagen innan (torsdagen) och frågade vad hon tyckte.
- Ja du, du bestämmer ju helt själv hur du vill göra, men i journalen här står det att du var öppen 3-4 cm i lördags och att man trodde att förlossningen skulle komma igång av sig själv vilken dag som helst. Men eftersom det inte hänt något än så kanske du behöver lite hjälp på vägen. Du är ju omföderska, då brukar det bli mindre komplikationer vid en igångsättning... Hon lugnade mig och jag bestämde mig för att vi skulle åka in nästa morgon och få "hjälp på vägen".
Vi åkte till Mc´donalds hela familjen och åt lunch på torsdagen, sen åkte vi upp till lekparken och lekte i någon timma innan vi skulle lämna vår dotter hos mormor & morfar för barnpassning under tiden vi skulle föda vår dotter.
Jag och sambon åkte hem, lagade mat och satte oss och tittade på en 3h lång film och jag konstaterade att jag mådde bra igen efter många veckors kamp, jag kände mig frisk, pigg och stark igen. Vi gick och la oss vid 23.00 för att vara pigga, vi skulle ju vara på sjukhuset klockan 7.30.
Jag vaknade klockan 01.19, en värk spände till i magen och bak i ryggen, jag somnade om, men vakande väl kanske 30 minuter senare av nästa värk, sen kom dem med 10 minuters mellanrum, sen blev det snabbt 5 minuter mellan värkarna så jag ringde in till sös vid 02.00 och sa att värkarna börjat, men det var fullt där så jag blev skickad till Karolinska istället. Vi kom in dit 03:20 och jag fick ligga på en brits med CTG på magen och kände hur blodtrycket snabbt sjönk, jag började skaka, kallsvettas och må illa. Jag sa till BM att jag ville ha lustgas, men hon bad om att få ha kvar mig i 10 minuter till innan jag skulle flyttas in till förlossningsavdelningen för inne i det rum jag var fanns ingen lustgas. Men hon såg på kurvan att värkarna kom väldigt tätt och jag fcik omgående komma in till förlossningsavdelningen. Där fick jag tag i masken, tog den direkt över näsa och mun och gasade in mig med lustgas. Andas in, andas ut i masken, andas in, andas ut i masken... och så fortsatte jag. Jag andades ingenting annat och frågade syrran om man kunde dö av lustgas.
- Nej, men man kan nog "verka" tuppa av vissa stunder, så andas vanlig luft också så att du inte tappar kontrollen bara. Sa hon och lämnade rummet.
- OK, ibland ska jag göra det lovade jag.
Min älskling stod bredvid mig och vägledde mig genom att säga till när värkarna kom.
- Börja andas nu. Sa han när kurvan steg och jag andades.
- Nu kan du sluta. Sa han, men jag fortsatte att andas i masken.
- Du kan sluta nu Helena. Jag tog bort masken 2 sekunder från ansiktet.
- NEJ, jag har ju en till värk, dem kommer HELA TIDEN! Jag tog tillbaka masken och kände hur det började närma sig...
- Vart fan är syrrorna? Hon kommer ju när som helst skrek jag.
- Tryck på knappen och säg att hon är påväg. Och så mitt i all iver slet jag loss masken från slangen och slangen slets bort från väggen och jag fick PANIK.
- Aajajaja, jag vill inte ha ont, sätt i slangarna igen skrek jag! FORT!!! Slangarna sattes tillslut tillbaka igen och jag fortsatte att andas lustgas. Syrrorna kom in igen och en kort stund senare klockan 04:58 gick vattnet och 05:13 var vår Älskade Nelia född! Fasiken vilka bra grejer lustgas är.
Nelia var 51 cm lång och vägde 4350! gram... Vår "lilla" prinsessa beslöt sig för att komma till världen utan igångsättning vilket gjorde mig överlycklig, jag visste ju att vi skulle klara det själva hon och jag! =)
