♦ Slut på berg & dalbanor


 Det här är enligt läkarna ett varningstecken... 
 
 
 
 

Nya Krafter


Nu har jag varit hemma i nästan 3 dagar för att vila upp mig, jag känner mig inte direkt utvilad, lite piggare är jag kanske. Men fortfarande snurrar det i huvudet vid minsta lilla motgång, som när jag borstade tänderna och samtidigt skulle göra något annat så att tandborsten föll i golvet. DÅ snurra det till i huvudet samtidigt som jag kände av en frustration och jag kunde bara få ur mig ett sånt där fult ord som börjar på F och slutar på itta ...

Jag måste börja ta det här med HSP (Higher Sensetive Person) på allvar, förstå att det är en del av mig, jag ska lära mig alla sätt som finns för att klara av mig själv i vardagen! ... To be Continued

 

Nu ska jag strax iväg med min bror för att städa det sista på cafét, på söndag kommer de nya ägarna hem från Serbien, så det blir lite bråttom nu.

Ikväll blir det fredagsmys med familjen, bunkrar nog upp med cheesechrunches och läsk, på tv:n är det väl fångarna på fortet, tror jag.

 

Ha en skön helg, på måndag ska jag jobba med nya krafter! :) Ska bli LooooovLeYyy!!

 


♦ Puts Väck allt det Negativa i mitt Liv


När jag gick upp i morse kände jag att den här arbetsdagen inte skulle bli så långvarig, men jag tog mig dit och klockan 7 träffades vi, jag & min chef och bestämde att jag skulle gå hem när nästa personal kom vid 9.30. Jag ordnade med frukost och lunch och sen gick jag hem. 

När jag kom hem gick jag nästan direkt och hämtade telefonen och ringde min sambo, samtidigt som jag tappade upp ett bad där jag slängde ner en badbomb som han köpt i Riga i helgen. Jag sa förlåt för att jag var dum igår kväll innan vi somnade, jag förklarade att jag inte mår bra nu och att chefen skickade hem mig för att vila upp mig. Han bad också om ursäkt och nu ska vi ha det bra han & jag, min fina älskling! ;)
 

När jag låg där i badet kom tårarna, en förtvivlan dunkades upp ur min trötta och utmattade kropp. Det var en enorm befrielse, det kändes så skönt att faktiskt få rensa ur min ångest och nu har jag bestämt mig för att lämna allt det negativa bakom mig och gå vidare, med eller utan det som fanns förut, det får som skrivet innan inte spela någon roll längre.

 

Jag har rensat nu, jag tar nya härliga steg och inser att jag faktiskt har det himla bra med fina goa människor runt omkring mig som vill mig väl och det räcker för mig.

 

Tack för mig, Hej (som Anders Timell säger) ;)

 

♦ Tryckas ner till tystnad


Jag måste verkligen hitta ett sätt att samla mig, att känna mig hel och få mig själv i balans nu, jag vill hitta min ro i själen en dag. Jag måste verkligen sluta plåga mig själv med destruktiva tankar som får mig att gå sönder i tusen bitar och som får mig att lida, helt i onödan.

Jag mår lite dåligt nu när jag försöker vara den jag är, vara mig själv. Jag försöker att göra det jag tror är rätt, men det blir fel istället då folket omkring mig inte kan förstå mig. Jag får inte säga hur eller kritisera, utan jag är deras vän så länge jag håller käften och gör som jag alltid gjort. Vilket är att hålla käften och le, se glad ut, helt enkelt. 

Det är bara att inse att livet måste gå vidare... Med eller utan, det kan inte spela någon roll längre, för det FÅR inte spela någon roll, jag tänker inte känna mig nertryckt längre som jag gjort i alldeles för många år nu. Jag måste också få ventilera mig, jag måste också kunna ge kritik utan att vara rädd för att känna mig utfryst. Bröder, släkt, vänner och fiender,,, this is me, take it or just leave it!

Och som jag LÄNGTAT efter det här:

FUCK THE WORLD!!!

♦ Om jag få säga det själv


Jag går upp klockan 5 på morgonen, fixar en koppa kaffe och sminkar mig iordning. När klockan blivit 5.40 så blir det frukost och sen är det dax att åka till jobbet som börjar 7.

Jag är förbannat trött, det är mycket på jobbet, mycket nytt och det är helt enkelt nästan för mycket att jobba i både kök och reception och tro att man ska få ihop det utan att stressa ihjäl... Men på torsdag har jag samtal med platschefen så då får jag försöka komma pånått bra att säga.



Idag tränade jag 1 timma, jag har mina tisdagar då mormor & morfar hämtar barnen och på fredagar tränar jag på morgonen innan jag börjar jobba. Jag försöker verkligen att komma igång nu och det känns helt underbart att träna, om jag får säga det själv så är jag förbaskat duktig som envist går till gymmet, trots att jag är sååå trött.

♦ Pantsamlare


Idag vaknade vi 8, drack kaffe och till frukost skulle vi baka scones, men hade ingen mjölk hemma. Innan vi hann ut så fixade jag iordning balkongen, vattnade blommor och tog in den stora kylpåsen fylld med burkar och flaskor som skulle pantas.
 
Påväg upp mot affä´rn såg jag en pantburk stå upp och ner i en buske, då kom jag å tänka på att en pantsamlare säkert vill plocka upp den och förresten borde man ge dessa fattiga stackare den här påsen fylld med pant.
Vi fortsatte gå mot affä´rn och TROR DU INTE att där kommer en man, 60 år minst, med långt vitt skägg, han såg faktiskt ut som en rejält sliten jultomte i sina sämre dagar. Han bar runt på 3-4 stora vita plastsäckar samtidigt som han gick fram till en soptunna, lyfte på locket för att se om där fanns något att stoppa i säcken.
Vi gick fram emot honom och jag frågade om han ville ha vår påse, han tog gladeligen emot den och tackade om och om igen.
 
Underligt hur ödet ser till att det ska bli ibland!
 

♦ Vår Fina Ballerina


Nu är det bara några få dagar kvar innan vår vardag sätter igång, nu blir det nya rutiner och härligt tidiga mornar som gäller. Pappa som lämnar och mamma som hämtar, det kommer att bli utmärkt! :)
 
Igår var jag ute på Taxinge slott med mina nya kollegor.
Så klockan 8 träffades vi utanför jobbet 5 av oss för att gemensamt åka ut till slottet där 2 av våra kollegor väntade på oss. Först blev det en mysig frukost där vi pratade en massa innan vi gick upp för alla trappor upp till konferensrummet. Det blev lunch och sedan kakbuffé (jag åt en kokostopp doppad i mörk choklad).
 
Det var en otroligt härlig dag och dessa 6 kollegor känns otroligt bra för mig och det känns kul att få börja jobba på måndag!
 
 
Kram på er
 

♦ Jag har en ond mage


Jag ber om ursäkt om jag inte är speciellt finkänslig nu, MEN jag mår dåligt just nu, min mage är SÅ i obalans, uppblåst som en ballong fylld med en massa fett och vatten som dallrar mellan fingrarna när jag greppar tag i den stackaren... Och den där förbannade vågen visar en siffra som jag inte kan acceptera, har aldrig vägt så mycket som jag gör idag och även imorgon (förutom under mina graviditeter såklart), men ge mig lite tid, för nu ska de väck, mina extrakilon runt min häck !

Fy fasiken vad jag måste ta tag i det här nu, igår fick jag medicin och jag avskyr att äta medicin, helt ärligt så mår jag psykiskt dåligt av medicin. För jag vill kunna klara mig själv, jag tror och är verkligen övertygad över att kroppen ska kunna läka sig själv. "Om man är snäll mot kroppen så är kroppen snäll mot mig" och just nu har jag inte varit snäll mot min stackars kropp!


Imorgon börjar jag dagen med tranbärsjuice och en smoothie med havremjölk, banan, linfrön & psyliumfrön (jästa i vatten över natten). Sen ska jag till läkaren och lämna fler prover, så det får bli en snabb promenad dit och hem...

Kram på er och ta hand om er på ert allra bästa sätt!

♦ En underbar dag


En underbar dag, en dag då magen fortfarande påminner mig om att jag tryckt ner för mycket bekymmer istället för att få det att försvinna...

En dag då jag legat på golvet, efter att vi varit i parken med barnen och plaskat en stund, då jag absolut egentligen inte ville resa mig och följa med till simhallen för att vår äldsta skulle få simma i lite varmare vatten, badkruka som hon är, vår sötnos.

Där låg jag på magen, för då gör det mindre ont och det var otroligt skönt att få vila lite, min kropp är så trött. Men jag reste mig, jag reste mig för att följa med.

 

Vi tog tunnelbanan, åkte till Hornstull för att byta och åka tillbaka, fast mot en annan destination. Vi kom fram, magen kändes ok och hon i kassan sa att även om jag bara skulle sitta på en bänk och titta på så måste alla betala inträde, så jag promenerade hem istället och lyssnade på min ljudbok hela vägen hem. Det var en härlig sol och magen höll sig i trim medans jag gick, men nu gör den ont igen.

 

Nu sitter jag här, jag har precis tittat på en biografi av Elisabeth Taylor och nu ser jag på när de bakar underbara bakverk/Desserer på tv, medans jag skriver detta inlägg och väntar på att övriga familjen kommer hem från simhallen.

 

 


♦ Nya tag


 
 

 


♦ Det är Poesi


Jag biter i det mindre goda äpplet ibland, rynkar på näsan och inser att allt inte alltid kan vara gott... Men har man inte gjort det någon gång får man aldrig veta hur något ska smaka, på riktigt!
 
Att prata i gåtor, det är poesi
 

♦ Alla dessa tankar


Sitter just nu på ballkongen och tankarna snurrar på i 180, tänkte att om jag får ner tankarna i skrift så stannar de kanske upp för ett litet tag. Nu har jag några dagar för mig själv och det är kanske bra, för då kan jag låta tankar och idéer explodera så de försvinner, till slut... förhoppningsvis.

Jag förstår mig verkligen inte på mig själv, men samtidigt finns det väl ingen som känner mig bättre än jag, eller? Denna "konstnärsådra", den tar kol på mig, det är fruktansvärt att aldrig kunna känna sig normal och för att inte tala om alla dessa projekt som finns där inne och försöker komma ut... Men jag vet att många av dem aldrig kommer att förverkligas.
Jag får nu istället försöka mig på ett "vanligt jobb" och försöka vara den jag vill vara, vara den som de förväntar sig av mig. Det kommer säkert att gå bra, tror jag, för det hoppas jag.


Och så läste jag precis dagens passande horoskop: (häftigt)

Nu får det bli ett glas vitt. :)


♦ Underbara


Melissa Horn
 
Jag går i vinterskor på hösten
Alltid förberedd för storm
Jag kan tänka tills det knappt finns nått kvar
Jag har känslor utan uppehåll
Jag har förlorat en tävling
Men vunnit ett val
Har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av

Jag saknar dig mindre och mindre
Det kommer annat emellan och det är bra
Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag

När jag träffat gamla vänner har jag ingenting att säga dem
Dem ställer för många frågor och jag, jag bidrar inte med nån
Och jag kan ångra det lilla jag säger
Eller dra ett allvarligt skämt
Jag tycker mig höra vad dem tänker
Är hon sådär jämt

Oh jag saknar dig mindre och mindre
Det kommer annat emellan och det är bra
Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag

Jag kan sitta själv i parken
Tills solen har ändrat färgen i mitt hår
Jag kan offra allt jag har för ingenting
Jag sträcker mig så långt det går
Men jag behöver dig kom hit och rör om
Jag behöver nått att skriva om

Jag saknar dig mindre och mindre
Det kommer annat emellan och det är bra
Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag
Jag saknar dig mindre och mindre
Det kommer annat emellan och det är bra
Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag

♦ Home all alone


Sitter just nu i soffan alldeles ensam hemma, medans min lilla familj är hos "farmor" i Huddik. Jag ska strax sätta på en film som jag fick med när jag köpte en tidning, en erotisk thriller är det tydligen, ska bli intressant att se vad det kan vara. ;)
 
Vi har haft en härlig vecka i Grisslehamn, vi hade även tur med vädret och kunde bada, grilla och bara ha det bra.
 

♦ Vårt Älskade Troll


 
Hipp Hipp Hurra Hurra Hurra på din 3:e FÖDELSEDAG ♥
Puss Älsklingen!
 
Idag blir det fika med familjen, morbröder, moster, mormor & morfar och kusinerna... Och Zandra med familj vill självklart också komma! ♥
 
 

♦ 3 år i dvala


3 år, det har verkligen varit 3 år att minnas, men jag minns inte, i varje fall minns jag inte så mycket...
 
Jag har kommit fram till det de senaste åren, att av dessa 3 år så är det 2 år som jag inte gått runt i dvala som det känts som.
 
När våran fina (idag 3 år) föddes så fick jag ett dåligt besked att en nära släkting mådde dåligt, detta och en väldigt jobbig graviditet gjorde att jag förmodligen drabbades av förlossningsdeppression som gjorde att jag inte kunde vara lycklig och närvarande till fullo.Det jag minns mest är hur våran lilla plutt mest låg och skrek i sin vagn och att jag inte hade förmåga att kunna trösta henne, att jag ofta ringde till hennes pappa och skrek att jag inte orkade mer.
 
Jag sov inte och jag var konstant förkyld och orken var totalt bortblåst, det tog ett tag att förstå vad som var fel, men en dag när jag satt vid köksbordet och kände att jag inte ens orkade med att stå vid bänken och bre en smörgås utan att bli snurrig och andfådd. Då kände jag att detta inte längre var normalt, utan jag fick en tid hos läkaren som konstaterade att min astma (som jag knappt visste existerade) hade övergått till en grov astma och jag fick en massa mediciner som jag nu ska ta varje dag i hela mitt liv... Nu tar jag pulmicort & bricanyl och jag mår mycket bättre.
 
Astman utvecklades under graviditeten och det var därför jag hela tiden var sjuk för att astman förstörde mitt imunförsvar.Barnläkaren rekomenderade mig att alltid ha ingefära hemma, så varje gång jag känner att jag börjar bli sjuk skkär jag en "tuggummiStor" munsbit som jag sedan flera gånger om dagen tuggar sönder och sväljer. Ingefära är lindrande, läkande och antiflammatorisk och det har hjälp jättebra!!! :)
 
 
 

♦ Solen finns där bakom molnen...


Solen finns där bakom molen
 
 
 
Åren går fort, sommrarna svischar förbi och det är synd att denna sommar blev en sån där klassisk regnig sommar. Jag som verkligen skulle behöva sol, bad och sköna dagar, du också kan jag tro. Men det ser ut att bli en sommar med panik i blick. En sommar som gör oss tokiga av ångest om vi inte kommer ut till solen när den väl syns till och en sommar som vi kommer att glömma bort, som så många andra, en sån där sommar som inte kommer att finnas i våra minnen om några år...
 
Vilka tragiska meningar jag skriver, men jag tycker att vi har alldeles för lite sol i Sverige, vi orkar ju helt enkelt inte vara trevliga längre när vi inte får njuta av en sommar efter våra tråkiga trista kalla vintrar??!
 
Nu var jag och tjejerna i varje fall på en liten tripp ner till våra vänner i Skåne i 2 nätter och hade lite "semester" när överlåtelsen av mitt café inte tog upp all min tankeverksamhet så kunde jag känna lite avkoppling.
 
Det är så tradigt att gå och vänta på besked som gör att allt drar ut på tiden, jag vill ha ro i min själ nu och släppa allt för att kunna gå vidare i min karriär och min personliga utveckling.
 
Om en vecka åker jag och familjen iväg till en sommarstuga i Grisslehamn, det ska bli härligt och jag hoppas innerligt att det ska vli sol och härligt väder, och att jag ska få slippa tråkiga besked per mail eller dyl. Sedan bär det av till farmor uppe i Huddik i några dagar, där avkoppling och fint väder förhoppningsvis fortsätter hägra...
 
Ha en skön vecka nu,
kram Helena
 
 
 

♦ Ombytligt bra


 
Innan jag var hos min fina vän på salong Stil:
 
 
Under tiden jag satt och var snygg på salong Stil:
 
 
Efter och nöjd som bara den:
(Supernöjd även om jag ser lite butter ut)
 
 
Tack för idag! ♥
 
 

♦ Jag är den jag vill vara


Fick ett sms från en vän idag:

 

Jag är Jag

Våga vara den du är

Våga vara till besvär

Satsa på att vara rak

Låt det vara högt till tak

 

Våga bjuda på dig själv

Stora, djärva planer välv

Vägra låta dig förtryckas

Ge dig själv en chans att lyckas

 

Lita på att du kan duga

Sluta upp att ängsligt buga

Strunta blankt i Jantes lag

Visa stolt att "jag är jag"

 

Bra vänner förstår varandra & lika barn leka bäst... ;)

Tack fina Du för att du finns! :)

 

Nu ska kudden få sällskap,

natti natti ♥


♦ En känslomänniska, yes I am!


 
Jag satt precis och funderade.
 
Livet är inte alltid underbart, men det är underbart att få leva livet.
 
Det är mycket som ska stämma överrens för att livet ska kännas perfekt, för det är ingen som lever ett perfekt liv. Det finns alltid saker som man inte vill och situationer som inte känns rätt, som man kanske vill ändra på och som man måste anpassa sig till.
Det bästa man kan göra är att lyssna till sig själv och göra det som känns rätt, man får ibland inse och acceptera att livet är som det är. Man ska aldrig ta ut något i förskott, man kan öva sig på att undvika att förvänta sig saker, man ska inte spekulera för mycket (gäller både det bra & det dåliga).
 
Ta händelsen när den händer, för man kan aldrig veta hur man ska handera en händelse förrän det har hänt! ♥
 
 
Jag hade en vän som kommer från Chile, hon var söt, hade långt mörkt hår och hon var populär hos pojkar och alla ville vara hennes kompis i lågstadiet. Jag bodde granne med henne och hon sa alltid till mig:
 
-Även om jag har många kompisar och jag byter "min bästis då & då" så har du en speciell plats i mitt hjärta...
 
Underbart sagt av en ung tjej och jag tror faktiskt att vi har den där platsen i varandras hjärtan än idag, även om vi inte träffats på 15 år och även om vi absolut inte är samma människor idag som då. Men våra barndoms dagar kommer alltid att finnas i mitt minne som underbara fotografier.
Idag har jag ingen aning om hur eller vem hon är och så är det i livet, man förändras och man går vidare. Men den plats vi hade hos varandra som små är det plats i hjärtat vi har idag och det är så det är med vänskap, man har alltid en plats i varandras hjärta (om det nu finns olika platser där) även om man inte kommer att vara vänner för resten av livet.
 
Jag tycker inte om att prata om hur hon eller han var förr i tiden och tro att man kommer att vara likadan föralltid, man är inte samma person livet igenom.
 
Man är samma människa, men inte samma person då man utvecklas åt olika håll och kanter "om man vill".  Vissa byter kallingar ofta. ;) 
 
Det stör mig när folk dömmer utan att ta reda på fakta, då tycker jag det är bättre att vara tyst och låta det vara som det är istället. Jag funderar ganska mycket i min vardag som ni säkert vet, jag är en tänkare och en sann känslomänniska och jag trivs bra med det, men inte alltid.
 
Jag lever inte alltid på ytan, jag dyker om det behövs. ♥
 
Jag har sedan jag var liten suttit och skrivit i mina skrivböcker (dagböcker) och jag älskar att skriva än idag, även om det var flera år sedan som jag hade tid över till att skriva. Jag mår bra av att skriva, därför ska jag nu försöka fortsätta med det istället för att trycka ner allt i själen, jag tänker vara personlig, känslig, tjatig, rolig, löjlig... Spela roll, det är ju mest för min skull som jag skriver, jag är precis den jag vill vara idag och det har jag kämpat för i många många MÅNGA år... :)
 
Snart blir det bangolf... Får se om jag får i bollen i hålen,
Tjing tjing! :)
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0