Mina Fina Underbara...

 

Jag satt precis och funderade.

 

 

Det är mycket som ska stämma överrens för att livet ska kännas perfekt, för det är ingen som lever ett perfekt liv. Det finns alltid saker som man inte vill och situationer som inte känns rätt, som man kanske vill ändra på och som man måste anpassa sig till.

Det bästa man kan göra är att lyssna till sig själv och göra det som känns rätt, man får ibland inse och acceptera att livet är som det är. Man ska aldrig ta ut något i förskott, man kan öva sig på att undvika att förvänta sig saker, man ska inte spekulera för mycket (gäller både det bra & det dåliga).

 

 

 

Jag hade en vän som kommer från Chile, hon var söt, hade långt mörkt hår och hon var populär hos pojkar och alla ville vara hennes kompis i lågstadiet. Jag bodde granne med henne och hon sa alltid till mig:

 

 

Underbart sagt av en ung tjej och jag tror faktiskt att vi har den där platsen i varandras hjärtan än idag, även om vi inte träffats på 15 år och även om vi absolut inte är samma människor idag som då. Men våra barndoms dagar kommer alltid att finnas i mitt minne som underbara fotografier.

Idag har jag ingen aning om hur eller vem hon är och så är det i livet, man förändras och man går vidare. Men den plats vi hade hos varandra som små är det plats i hjärtat vi har idag och det är så det är med vänskap, man har alltid en plats i varandras hjärta (om det nu finns olika platser där) även om man inte kommer att vara vänner för resten av livet.

 

Jag tycker inte om att prata om hur hon eller han var förr i tiden och tro att man kommer att vara likadan föralltid, man är inte samma person livet igenom.

 

 

Det stör mig när folk dömmer utan att ta reda på fakta, då tycker jag det är bättre att vara tyst och låta det vara som det är istället. Jag funderar ganska mycket i min vardag som ni säkert vet, jag är en tänkare och en sann känslomänniska och jag trivs bra med det, men inte alltid.

 

 

Jag har sedan jag var liten suttit och skrivit i mina skrivböcker (dagböcker) och jag älskar att skriva än idag, även om det var flera år sedan som jag hade tid över till att skriva. Jag mår bra av att skriva, därför ska jag nu försöka fortsätta med det istället för att trycka ner allt i själen, jag tänker vara personlig, känslig, tjatig, rolig, löjlig... Spela roll, det är ju mest för min skull som jag skriver, jag är precis den jag vill vara idag och det har jag kämpat för i många många MÅNGA år... :)